sarahand

Jag och Ida skulle till prix och köpa nå jäkla special vatten åt John. Vi parkerar där längst fram närmast övergångsstället. Då kommer det en jäkla dåre och parkerar bakom oss, "men va fan är det där för gubbe" tänkte vi ungefär båda två i fem sekunder. För det visade sig vara en ganska ung polisman, jag tror iaf det vart så jäkla nervös. Va fan hade ju glömt bälte och blinkade jag verkligen när jag skulle in?! Hmm. Han kommer iaf fram och säger att det är nykter och körkorts koll, sliter fram körkortet med skakiga händer och tänker att "faan faan faan jag har verkligen inte råd med någon böter nu". Men det var tydligen inte problemet. "Är det din bil?" frågar konstapeln, "Ja, eller nej förresten det är ju mammas, men jag lånar den då och då vet du" svara nervot, "Du vet om att det är körförbud på bilen, skatten (tror jag det var) är inte betald, det betyder att du inte får köra den efter vägarna" konstapel knappar på sin jäkla minidata och jag förbannar mamma i tankarna, "ja men du vet, jahaa och vad då?" nervot börjar få panik, "Ja även om du inte är den krimminelaste i Ljusdal, så kan vi i värsta fall ta plåtarna och kör du endå med bilen så kan du få fängelse" konstapel börjar förstå att han pratar med ett pucko, "A men vad då jag ska ringa mamma och höra, va fan hon sysslar med, för jag var dit med pengar till det där, ja du vet jag betalar ju halva eftersom jag lånar den då och då" nervot kan tydligen fortfarande konsten att ljuga och krångla till det. Börjar ringa i konstapelns telefon så han ursäktar sig och pratar i samma veva som jag får tag i mamma lägger han på. "ja du...." konstapeln hinner inte längre för jag vrålar, "TYST OCH LUGNA DIG NU" nervot fick sammanbrott när konstapeln försöker prata med henne samtidigt som hon pratar med mamma. Efter ett tag lägger jag på och berättar att mamma hade betalat in det där idag. "Så nu då vad händer nu, får jag köra eller vad då" nervot vill verkligen få fortsätta köra. "Ja egentligen får du inte köra på ett par dar, men det är lugnt kör du" konstapeln har insett på riktigt att han måste ge upp och springer och sätter sig i sin bil och brummar iväg. Han glömde bort och kolla om jag var nykter. Men tror han tyckte det hela var lite roligt, för han hade skrattat lite när jag pratade med mamma i telefon.